Highland Cattle-korna är en väsentlig del av Hammerstas unika karaktär. De långhåriga “vikingakorna” kom till Hammersta redan på 60-talet, direkt från Skottland. Numera finns det Highland Cattle på många gårdar i Sverige, men Hammersta var pionjär och Svenska Highland Cattle-förening » startades på Hammersta 1976.
Fåren lammar på våren.
Hästar finns också på Hammersta Gård.
Långängen (tidigare benämnd Långkärret) stäcker sig från Hammerstahöjdens norra utlöpare fram till Alsjön. Längst ut på Långängen, öster om Asjöstugan, finns lämningarna från ett gammalt dagsverkstorp (Fredrikshall) som tillhört Heby. Härifrån kan man ta sig in på små skogsstigar som alla slutar vid stora vägen söder om Heby.
Hammarhagen: Man kan gå in i den vackra Hammarhagen, som vetter mot Heby Slott, via en stätta från skogsvägen mot Långängen. Ibland går djuren där och betar på sommaren, men man kan lugnt gå in och plocka de vackra sommarblommorna som växer där.
Tjärnen är egentligen en urgrävd mosse högst upp på Hammerstahöjden. När tjärnen var ny och vattnet klart fanns det inplanterad ädelfisk i tjärnen. Nu simmar där inplanterade kinesiska gräskarpar somhåller efter vass och sjögräs och förhoppningsvis hindrar tjärnen från att växa igen. Här kan får gå och beta någon gång på sommaren.
Den ”Tusenåriga” eken är möjligen en av Sveriges äldsta ekar. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att åldersbestämma trädet, eftersom stammen är ihålig och årsringarna därför inte kan räknas. Enligt vissa uppgift kan den vara upp emot 1000 år gammal.Tyvärr tog orkanen Gudrun en stor gren av den när hon härjade på Hammersta natten till den 9:e januari 2005. Området omkring eken kallades tidigare för Ekskogen.
Under stora delar av året håller kor och kalvar gärna till häromkring på sommaren. Även om korna ser respektingivande ut med sina enorma horn, så behöver man knappast vara rädd om de står mitt på vägen när man är på väg mot tennisbanan eller badplatsen. De flyttar på sig. Men gå för säkerhets skull inte mellan kon och hennes kalv.
I Sverige har ekarna haft stor betydelse för rikets utveckling och säkerhet. Träden användes för att bygga upp nationens flotta av krigsfartyg. År 1558 lade Gustav Wasa ”regale” på skatteböndernas och kyrkans ekar, vilket i ett slag innebar att dessa ekar tillhörde kronan. Detta gällde ända fram till 1875 för skattebönderna respektive 1934 för kyrkan. Hammerstas säkerligen äldsta ek har alltså upplevt både införandet och avvecklingen av det kungliga regalet på ek.
