Det finns en hel del historiska dokument (i original eller som avskrift) som på ett eller annat vis berör Hammersta. Första gången som Hammersta omtalas i dokument är år 1401, då i samband med en fastighetsöverlåtelse.
Hammersta har periodvis besått av tre, ibland fyra gårdar. Under 1500-talet drog Gustav Vasa in mängder med gods och gårdar till kronan, så även den del av Hammersta som då utgjorde kyrkojord, dvs som ägdes av kyrkan.
HAMMERSTA – ÄLDSTA KÄNDA KARTA ANNO 1652
Den äldsta kända kartan över Hammersta är daterad år 1652 – dvs på drottning Kristinas tid. Hammerstas ägor gick då ända upp till Laxne. Och även om fastighetsindelningen alltså såg annorlunda ut mot nu så går det ändå att orientera sig. Här hittar vi Hammerstas tre gårdar invid Nyckelsjön. Bondekeby, Blacksta, Täby och Alsjön går alla att urskilja. Här hittar vi även den livgivande vattenkällan som försett Hammersta befolkning med friskt vatten under mycket lång tid.
Klicka här för mer information om äldsta kända kartan anno 1652 »
KARTA 1700-TAL
I början av 1700-talet gjordes uppmätningar och kartor upprättades över stora delar av Sverige inklusive av Hammersta. Syftet med karteringen var att staten, dvs kronan, ville få en uppfattning om hur landets ekonomi såg ut så att man därmed kunde bedöma vilka belopp som kunde användas för t ex sina kostbara krig. Dessa kartor omfattade endast brukningsbar/avkastningsbar mark – alltså åkrar och ängar som alltid låg nära gården. Övriga mark som var otjänligt som för jordbruk lämnades dithän.
KARTA ANNO 1717 – Karl XII regerade
År 1717 upprättades även en karta som omfattade bland annat Kattnäs och Dillnäs socknar. På kartan syns i norr den landsväg som än idag går söderut från Laxne med sin dåtida krog där kost och logi erbjöds resenärer inför deras fortsatta färd genom riket.
Hammerstas tre gårdar markeras med röda ringar dock anges inte deras exakta geografiska placering. Vid Alsjöbäcken finns en såg inritad, som drevs med vatten från Alsjön. Där intill låg också en soldatstuga.
Högtidsberget, som här benämns ”Liffingborgs berg” är värt ett besök för den sköna utsikten från bergets topp, även om den numera begränsas av vegetationen.
Klicka här för mer information om kartan anno 1717 »
KARTA ANNO 1721 – Fredrik I regerade
Karta omfattar både Hammersta och Täby. Här finns även lantmätarens noteringar. De utgör komplettering till kartan och innehåller betydelsefull information, men som för ett otränat öga kan vara svår att tyda.
Jämfört med 1652 års karta så har större område jordbruksmark uppodlats. Vid Alsjöbäcken finns en sågkvarn inritad med (felaktig?) uppgift att de tillhörde Bondekeby.
Klicka här för mer information om kartan anno 1721 »
TRE SKIFTEN HAR GJORTS
I Sverige har tre skiften gjorts, storskiftet, enskiftet och laga skiftet. Skifteskartorna upprättades i tre exemplar. Ett exemplar lämnades in till Lantmäteristyrelsen – de innehåller ofta mer detaljer än övriga exemplar. Karta nr 2 lämnades till Lantmäteriverket – de var en finritning av originalet och är för det mesta lättare att tyda men saknar å andra sidan en del detaljer. Karta nr 3 lämnades till gården och har dessvärre nästan alltid gått förlorade.
För att förstå skillnaden mellan de två olika kartversionerna finns här länkar till ett exempel från år 1721:
STORSKIFTET – KARTA ANNO 1771 – Gustav III regerade
Storskiftet var det första skiftet och genomfördes i Sverige under senare delen av 1700-talet. Det omfattades enbart byns inägomark, dvs åker och äng allra närmast byn. Utmarken, ofta i form av skogsklädda betesallmänning, skulle behållas som ett gemensamt ägt markområde. På Hammersta genomfördes storskiftet år 1771.
Klicka här för mer information om storskifteskartan anno 1771 »
ENSKIFTET – KARTA ANNO 1817 – Karl XIV Johan regerade från år 1818
Enskiftet var från början tänkt att bli väldigt radikalt. Tanken var att varje gård i byn skulle ha all sin mark samlad i en enda ägofigur. Därav namnet. Det här fick man så småningom backa på och tre-fyra skiften per gård blev ganska normalt.
Klicka här för att ladda ner enskifteskartan högupplöst anno 1817 »
LAGA SKIFTET – KARTA ANNO 1852 – Oscar I regerade
Laga skiftet var det sista skiftet och var en lagfäst modifiering av enskiftet. Ofta är det gränserna från detta skifte som vi kan se runt om i landskapet idag. De sista laga skiftena genomfördes långt in på 1900-talet. På Hammersta gjordes det år 1852.
Klicka här för mer information om lagaskifteskartan anno 1852 »
KARTA – ANNO 1803
”Hustomtsdelning uti Millangården Hammersta by.”
År 1803 delades mellangården upp till två separat gårdar. Bostadsbyggnadernas geografiska lägen känner vi igen även idag med Lillgården i väster, Norrgården i norr och där emellan Mellangården.
I lantmätarens förklaringar är förhållandevis lätt att läsa. Där framgår vad allt handlar om och vilka sakägare och vittnen som var närvarande vid upprättande med mera.
Klicka här för mer information om kartan anno 1803 »
MODERN TID
År 1950 köptes Hammersta av Arne Törnblom. Endast en jordbruksfastighet fanns då kvar i byn. Till en början ägdes ännu delar av gården av gamle ägaren, men köptes in några år senare.
Arne moderniserade gården för drift med mjölkkor, men hade svårt att få lönsamhet. 1967 beslutade han sig för att gå över till köttproduktion med betande djur, och blev den förste i Sverige att importera Highland cattle. Han prövade även andra näringar, som hägn för vildsvin samt dov- och kronhjortar, samt hade en kort period med lamadjur och t o m en älg.
En tid experimenterade Arne med kräftodling i dammar, men gav upp när kräftpesten satte stopp för verksamheten.
I början av 1960-talet började han även stycka av fastigheten för fritidshusbebyggelse. Under de närmaste 30 åren uppfördes närmare ett 80-tal fritidshus i området.
Klicka här för mer informationen och andra historiska kartor över Hammersta – kräver lösenord »