På Hammersta finns både kor, får och hästar i hagarna. På vintern håller fåren till i ladygården och där lammar de på våren.
Highland Cattle-korna är en väsentlig del av Hammerstas unika karaktär. De långhåriga “vikingakorna” kom till Hammersta redan på 60-talet, direkt från Skottland. Numera finns det Highland Cattle på många gårdar i Sverige, men Hammersta var pionjär och Svenska Highland Cattle-förening » startades på Hammersta 1976.
Fåren lammar på våren.
Hästar finns också på Hammersta Gård.
Långängen (tidigare benämnd Långkärret) stäcker sig från Hammerstahöjdens norra utlöpare fram till Alsjön. Längst ut på Långängen, öster om Asjöstugan, finns lämningarna från ett gammalt dagsverkstorp (Fredrikshall) som tillhört Heby. Härifrån kan man ta sig in på små skogsstigar som alla slutar vid stora vägen söder om Heby.
Hammarhagen: Man kan gå in i den vackra Hammarhagen, som vetter mot Heby Slott, via en stätta från skogsvägen mot Långängen. Ibland går djuren där och betar på sommaren, men man kan lugnt gå in och plocka de vackra sommarblommorna som växer där.
Tjärnen är egentligen en urgrävd mosse högst upp på Hammerstahöjden. När tjärnen var ny och vattnet klart fanns det inplanterad ädelfisk i tjärnen. Nu simmar där inplanterade kinesiska gräskarpar som håller efter vass och sjögräs och förhoppningsvis hindrar tjärnen från att växa igen.
Den ”Tusenåriga” eken är möjligen en av Sveriges äldsta ekar. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att åldersbestämma trädet, eftersom stammen är ihålig och årsringarna därför inte kan räknas. Enligt vissa uppgifter kan den vara upp emot 1000 år gammal. Tyvärr tog orkanen Gudrun en stor gren av den när hon härjade på Hammersta natten till den 9:e januari 2005. Några år senare föll också den östra, stora grenen så Tusenårseken ger inte samma mäktiga intryck som den en gång gjorde. Området omkring eken kallades för övrigt tidigare för Ekskogen.
I Sverige har ekarna haft stor betydelse för rikets utveckling och säkerhet. Träden användes för att bygga upp nationens flotta av krigsfartyg. År 1558 lade Gustav Wasa ”regale” på skatteböndernas och kyrkans ekar, vilket i ett slag innebar att dessa ekar tillhörde kronan. Detta gällde ända fram till 1875 för skattebönderna respektive 1934 för kyrkan. Hammerstas säkerligen äldsta ek har alltså upplevt både införandet och avvecklingen av det kungliga regalet på ek.
