Anno 1731: ”Geografisk karta över landsvägarna igenom Södermanland med de där intill belägna ordinarie post- och gästgiverigårdar författat av ordinarie lantmätaren Mårtin Rivel (?) år 1731 och på Hans Kungliga majestäts nådiga befallning uti Kunglig lantmäteri kontoret renoverat år 1735.”
Här ovan visas ett utsnitt ur en originalkarta från år 1731. Mariefred syns högst upp och Gnesta längst ner. Varken Hammersta eller Heby anges, men landsvägen mellan Nyckelsjön och Klämmingen finns inritad i mitten av kartbilden.
Gästgiverierna låg tätt på denna tid. En resenär/vandrare behövde aldrig färdas längre än ca 1-2 mil för att komma till nästa gästgiveri.
Ett gästgiveri kan ses som ett slags vandrarhem där personer som är på resa kan stanna för att byta hästar, äta mat och sova över. Dessutom sköttes postsysslorna sedan början av 1700-talet vid gästgiverierna runt om i landet.
Vid förflyttning på land förr i tiden, fanns bara två sätt att göra det på, antingen till fots eller med hjälp av häst. Går vi långt tillbaka fanns inga tavernor och övernattningsplatser. Resande var i regel tvungen att tigga nattlogi, vanligen hos någon bonde, eller i värsta fall sova utomhus. Högreståndspersoner tog oftast logi hos prästerna.
Med drottning Kristinas gästgivarordning från år 1649 tillsattes gästgivare allmänt i landet. Med 1723 års gästgiveriförordning reglerade dessa förhållanden.
För att ta del av hela kartan – hela Södermanland – från år 1731 klicka här »
.
Anno 1758 – ”Demonstrationskarta över alla genom Södermanland löpande allmänna landsvägar med de intill belägna Gästgiverier och Postgårdar efter fångne order extraherat av Mårt Kivell (??).”
Notera att norr är åt höger – på originalkartan syns norrpilen som visar att kartan skall vridas moturs 90 grader. Kartan har ungefär samma utsnitt som den från år 1731.
Kartan ovan har ungefär samma utsnitt som kartan högst upp på sidan visar.
För att ta del av hela kartan – hela Södermanland – från år 1758 klicka här »